Vad skulle man göra utan de underbara varelser som kallas vänner? Tack och lov så finns det så många oupptäckta knäppgökar därute nära som långt ifrån. Man lär och lär känna hela livet, vilken mening skulle livet annars ha? Det är det som värmer hjärtat när man fryser, att tänka på dessa underbaringar (: Tack också för att det finns kameror så att man kan fånga dessa små sakerna på bild och bevara minnen för livet på även det sättet. Men de viktigaste minnan sparar man i hjärtat så att ingen kan stjäla dem. Sitter just nu och fryser, därför kollar jag på lite bilder med leenden och skratt. Men täcket lockar också faktiskt, ska nog ta och lägga mig därunder ett tag nu och sedan hoppa in i en varm dusch (:
Ave!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar